Natten

Som när du stal min blick
och dränkte den i en sjö
ett vatten som va av kristall
en lysande klar, blå färg
när månen lyste kall över oss
och kysste våra ryggar
som brann likt en blå eld
precis som när du snuddade mig
med din hand
när dina fingrar smekte mig
i samma stund du blinkade
och plötsligt så allt försvan

Det blev mörkt, svart och hotfullt
som en slipad kniv mot mina handleder
kall och hård som dess egg
kände jag mitt hjärta genom borras
av en kyla
en känsla av att existera
när jag låg ner på rygg i sanden
stirrade upp i den tysta evighetens svarthet
ett helvete som vilade över mig likt en duk
jag såg de äldsta stjärnor
och kände ett sting av saknad av dig


När vinden viskade att jag skulle ge upp
så tänkte jag på den blåa låga
som långsamt hetsat upp min likgiltighet
och tomhet som brann
jag mindes dina händer
som kraftfullt tagit mig
och fått mig att acceptera
jag tackar dig bara
men i det ögonblick du försvann
försvann den jag är
något jag aldrig kan förlåta dig för


Kommentarer
Postat av: anna

fint du skriver.



sv: haha ja det är svårt att hänga med i lost om man inte ser varje avsnitt ;)

2010-02-02 @ 15:04:44
URL: http://addspirit.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0