realist med svindel

sorg räknat i tårar är redan så det räcker
även om jag skulle vilja bjuda dig på ett leende
vågar jag inte om du skulle kanske ta för dig
eftersom det är jag som snart är slut
alla lever på min själ

När mitt samvete golvar mig
så blodet sprutar och köttet rivs
så känner jag att jag står på en svindlande höjd
med fötterna halvvägs utanför stupet
och livet kräver att jag ska vara realist

låt mig bara få fatta mina beslut i lugn och ro
jag ber inte om mer
men jag kan inte känna livet när jag är fylld av skräck
jag kan inte tänka
så snälla skona mig från dina krav



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0